Svenska 4-6

CENTRALT INNEHÅLL

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Gör en digital bok med t.ex. Bookcreator (iPad och webbplats). Du kan skapa t.ex. faktaböcker, sagoböcker eller boken om mig. Klassen kan gemensamt göra klassens bok som publiceras i slutet av terminen.
- Läs gemensamt en serietidning och diskutera dess uppbyggnad och struktur. Skapa sen egna serietidningar i klassen som ni sätter samman till ett häfte.
- Använd någon av alla skapa-serier-appar som finns, t.ex. Strip Design eller Comic Life där man kan lägga in egna bilder och lägga till pratbubblor och bildtexter för att skapa en serietidning.
- Skapa enkla animeringar utifrån ett bildmanus för att berätta en text, t.ex. stop motion med Stop motion Animation.
- Skapa en animerad berättelse/teater med egen berättarröst. Många appar har färdiga miljöer och karaktärer som du lätt skapar en digital berättelse av, t.ex. Puppet Pals (som du kan läsa om här) och Toontastic.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
- Använd kommentarsfunktionen i Google Dokument för att ge respons/kamratrespons. Gör en gemensam mall och ge gärna responsen på lärarexempel.
- Transponera texter: Omvandla en berättelse till en tidningsartikel eller en faktauppsats i Google Dokument till en punktlista i en presentation till stöd för en muntlig redovisning.
- Bearbeta en digital text enligt följande: Sätt passande rubrik och visa att det är en rubrik grafiskt (formatering). Sätt ut skiljetecken och stor bokstav. Dela in texten i stycken. Klistra in en passande bild och skriv bildtext.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
- Öva tangentbordstecken och fingersättning på tangentbordet på Elevspel.se.
- Har eleverna Chromebook, kan de öva fingersättning på tangentbordet med appen TypingClub som du hämtar i Webstore.
- När eleverna skriver i Google Dokument, använd Verktyg/Dokumentdisposition för att organisera en text i olika avsnitt med rubriker. Använd formatering för att göra rubriker och underrubriker.
- Gör tankekartor i appar som Mindmup 2.0 eller Mindomo. Dessa hämtas i Web Store.
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
- Slå upp ord i SAOL. Slå upp ord i tillägget Lexin (lexikon som hämtas i Google Web Store. Lexin kan även förklara svenska ord till svenska). Jämför de två resultaten och utvärdera arbetssätten.
- Gå igenom Dokument-tillägget Stava Rex, som finns installerat på Chromebook.
- Använd Quizlet för att göra begreppslistor där eleverna kan öva på ord, begrepp och uttryck, såväl ämnesbundna som generella. Eleverna kan även göra egna listor och dela med varandra.

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Gör tankekartor i appar som Mindmup 2.0 eller Mindomo. Dessa hämtas i Web Store.
- Ersätt stödord i tankekartor med bilder.
- Använd Google Presentationer för att göra bildstöd till ett muntligt framförande. Använd maximum tio ord per sida. Eleven ska bära informationen, det digitala ska vara stöd. Gör gemensamma presentationer. Gör presentationer i grupper om samma sak. Jämför och utvärdera.
- Filma en sketch eller ett muntligt framträdande. Titta på inspelningen och utvärdera. Öva på att gestikulera och använda rösten som verktyg. Spela in en gång till och utvärdera.
- Gör en skärminspelning i Screencastify tillsammans med röst och eventuellt även filminspelning. Det kan vara enkla instruktioner som t.ex. att eleven förklara hur ett spel eller en app fungerar. Det går även att spela in redovisningar och uppläsningar av texter.
- Låt eleverna spela in berättarröster till en kortare film.

Berättande texter och sakprosatexter

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Gör en digital sagobok med t.ex. Bookcreator (iPad).
- Läs en bok och gör en boktrailer om den med hjälp av ett digitalt verktyg. Läs mer på Pedagog Trelleborg.
- Läs en gemensam berättelse. Rita en bild efter varje kapitel/avsnitt. Scanna in och sätt ihop till ett bildspel. Återberätta historien med hjälp av bilderna.
- Se ett kortare filmklipp eller trailer och skriv, ensamt eller gemensamt , ett manus i efterhand.
- Klipp ut en massa bilder från kataloger eller tidningar och ge barnen fyra var som ska organiseras i en serie och hittas på en handling till som sen redovisas vid tavlan eller enskilt. Du kan även tilldela eleverna bilderna digitalt som sen ska arrangeras i t.ex. Google Presentationer. Låt inte eleverna välja bilder själv.
- Skapa film med t.ex. iPad. Skriv manus, filma och redigera. Publicera gärna filmerna på nätet. Låt gärna filmen vara en redovisningsmetod i ett ämnesområde.
- Skapa egna soloäventyr där eleverna skriver korta scener med valmöjligheter som sätts samman till en bok. T.ex. "om du går åt höger gå till sidan 17, om du går till vänster gå till sidan 37".
- Skriv stafettberättelser i Google dokument, där x antal elever delar ett dokument och där varje elev har uppgiften att skriva vidare på berättelsen kapitelvis. Hela gruppen ansvarar för att rätta stavfel, meningsbyggnad och liknande.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
- Skolverkets lärmodul inom digitalisering - Digitalt berättande. Modulen består av åtta delar:
Skapa, tillsammans med barnen, en klassblogg eller ännu lättare en Google Site. Innehållet kan t.ex. vara baserat på ett tema, eller fylla en dokumenterande och reflekterande funktion för eleverna och informerande för föräldrarna.
Skapa en webbplats och delta i Webbstjärnan, en tävling som Internetstiftelsen anordnar. Webbplatsen skapas i Wordpress och får en egen .se-domän gratis i ett år. Inspirationsfilmen berättar mer. Instruktioner hittar du här.
Granska en faktasida för barn, t.ex. unga fakta. Hur ser strukturen upp? Vad gör egentligen en länk? Finns bilder? Varför rör vissa bilder på sig (syftet)? Finns det bildtext? Finns det rubriker? I vilken ordning tittar man på sakerna på en sida? Finns det störande moment? Finns det reklam - och i så fall vilken reklam?
Översätt ert soloäventyr till en digital tjänst (t.ex. Google sites) med länkar till de olika möjliga händelseförloppen. Det blir ett interaktivt äventyr.

Språkbruk

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Smileys. Vad betyder de egentligen? Varför har vi smileys? Gör en ordlista med de symboler som barnen använder oftast. Jämför smileys på olika smarta telefoner/märken. Vilken smiley ser gladast ut och hur glad är man egentligen på de olika nivåerna.
  - Rita en egen smiley och förklara vad den betyder och när den ska användas. Gör ett collage
  - Gör sedan en undersökning där vuxna får gissa utifrån era uppgifter.
- Vilka internetrelaterade ord kan eleverna? Samla den i en tankekarta och försök tillsammans förklara dem. Gör en Google-presentation med bilder och förklaringar. Eleverna förklarar sedan för varandra med hjälp av presentationen.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
- I vilka sammanhang är det accepterat att använda smileys och symboler? När bör de inte användas - och varför? Granska formellt och informellt språkbruk.
- Utgå från elevernas erfarenheter. Titta på olika slags digitala texter, gärna som eleverna väljer ut.
- Titta på reklam på nätet. Vad är syftet? Hur försöker de sälja sitt budskap? Vilka knep tar reklammakarna till? Gör små reklam-analyser.
Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och olika sammanhang.
- Att vara schysst på nätet - hur visar man respekt på nätet? Hur upplever elever tonen på nätet; är den hårdare än i verkliga livet? Här finns filmtips samt lektionsupplägg. Eleverna kan redovisa sina tankar i en presentation eller genom ett samtal i en podcast. Podcasten kan spelas in i Audiorecorder eller skapa ljudfil i Appwriter.
- Här finns ett upplägg som syftar till att eleverna diskuterar både yttrandefrihet, upphovsrätt och kränkning.
- Skolverkets lärmodul inom digitalisering - Säker användning av nätet . Modulen består av fyra delar:
- Elakheter som lagbrott och Gränsen för elakheter är videopoddar med Mårten Schultz där han går igenom var gränserna går mellan elakt och lagligt.
- Statens Mediaråds sida No Hate samlar en mängd lärmaterial att använda i skolan.
- Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online är ett mycket användbart lärmaterial med en mängd övningar och diskussionsfrågor.
- Metodmaterial - vad gäller juridiskt på nätet är ett arbetsmaterial från Statens Medieråd.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
- Hur söker man i en bok? Hur söker man på nätet? Vad är Google (en sökmotor) och vad gör den (samlar sidor som matchar din sökning)? Vad är en länk? Använd Google Keep för att samla länkar och anteckningar.
- Här ger Statens Medieråd dig en checklista för att optimera elevernas sökande.
- Träna sökteknik genom att samtalsgoogla med skolbibliotekarierna. Boka via skolbibliotekarier@trelleborg.se.
- Plansch från Metro - Viralgranskaren (Kolla upp det du ser på nätet – innan du delar! )
- Metros Viralgranskaren har här fem olika små upplägg för kritiskt granskande av internet: originalkälla, webbplatser samt bild- och filmgranskning. Lös först uppgiften tillsammans, och sedan kan eleverna testa att själva granska t.ex. ett av sina favorit-youtubeklipp. Sedan presenteras klippet och resultatet i klassen.
- Programserien Är det sant? på SLI består av sex avsnitt som vardera är 14 minuter långa. Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier. Lärarhandledning finns här.