Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en av orsakerna till problematiken. Begreppet läs- och skrivsvårigheter omfattar allt som rör begränsningar gällande att läsa och skriva. Gemensamt för alla elever som har läs- och skrivsvårigheter är svårigheten att tillgodogöra sig skriven text. Generella läs- och skrivsvårigheter är betydligt vanligare än dyslexi. "Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning." (Lundberg, I. 2010) Läs mer

Skapa förutsättningar för en god läs- och skrivförmåga

Tidiga insatser - att förbereda läs- och skrivinlärningen

Alla barn och elever behöver förberedas muntligt för sin läs- och skrivinlärning. Det viktiga språkstimulerande arbetssättet behöver ske under förskolans samtliga år. Att stimulera förmågan att både lyssna och tala är betydelsefullt. Orden ger oss förmåga att upptäcka och benämna det vi upplever. Begreppsuppfattningen fördjupas när barn får varierande och rika upplevelser i det verkliga livet. Att bearbeta händelser och tillsammans sätta ord på dem ger förmåga att upptäcka språkets nyanser och hur begrepp och ord hänger samman, som att pudel och tax är underkategorier till hund. Att lyssna på skriftspråk bygger upp barnet intuitiva känsla för skriftspråket. Att få denna skriftspråkskänsla är angeläget eftersom det skrivna språket till stora delar är annorlunda än talspråket. Så småningom blir det dags att öva ljudmedvetenheten, genom att lyssna på och uppmärksamma olika ljud som finns i vardagen, såsom vattenplask, fläktsurr eller Slammer av bestick. Till sist ska språkljudmedvetenheten byggas upp, genom att aktivt lyssna ljuden i det egna språket. Därefter är barnet redo för läsinlärningen.

Ordförrådet

att få möjlighet att lyssna till högläsning är betydelsefull för att utveckla språket. Därför är det viktigt att barn och elever får lyssna till högläsning i både förskola, skola och hem. Det ger känsla för skriftspråkets struktur. Barnen blir vana vid skriftspråket i både syntax, meningsbyggnad och semantik, ordens betydelse. Ordförrådet utökas. Dessutom vänjer det sig vid böcker och upptäcker att böcker är något spännande, Viktigt och värdefullt. Den som inte läser får brister i ordförrådet. Brister i ordförrådet ge låg läs- och hörförståelse. Låg läsförståelse ger allmänna språkbrister och begränsar möjligheten att utvecklas optimalt i skolans olika ämnen.

När ett litet barn börjar skolan är ordförrådet mellan 5000 och 10.000 ord. Läsningen bidrar till att ordförrådet utvecklas. Från mitten av mellanstadiet lär man sig cirka 80% av alla nya ord via det skrivna ordet. Den som läser, eller lyssnar på böcker i olika genrer har ett ordförråd på mellan 50 000 och 70 000 ord när skolan är slut och vuxenlivet börjar. Den som inte läser alls kanske endast har ett ordförråd på ca 15000, vilket starkt begränsar möjligheten att följa med i skola och samhälle samt för att utvecklas intellektuellt.

Att utveckla barns intresse för böcker och läsning är förmodligen en av de viktigaste saker som föräldrar tidigt bör uppmuntra. Skolan har ett stort ansvar att förvalta och fördjupa elevernas läsintresse. Att läsa böcker i olika genrer samt få möjlighet att samtala om det man läst är helt nödvändigt för barns språkliga utveckling.

Nybörjarundervisningen

Hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Det finns vetenskapligt underlag för att strukturerad träning av fonem - grafem - koppling har positiv effekt på att förbättra ordavkodning avseende korrekthet och snabbhet, stavning, läsförståelse samt fonologisk medvetenhet jämfört med ordinarie undervisning.

Metakognition

Motivation spelar stor roll för lärandet. När läraren pratar med eleven om syftet och planen för olika moment i undervisningen skapas förutsättningar för elevansvar och meningsfullhet.

Om man samtalar med eleven Om lärandet och om hur det går till när man lär, utvecklas det metakognitiva tänkandet. Att resonera om metakognitiva frågor och väcka medvetenheten om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Eleven behöver få uppleva hur det känns att kunna, vilket utvecklar en positiv tilltro till den egna förmågan. Höga förväntningar gynnar eleven. Forskare har konstaterat att inre motivation som kommer inifrån elevens egen lust och nyfikenhet är betydligt mer betydelsefull än yttre motivation som t.ex. att få en belöning när man lyckas på ett prov eller få ett visst betyg. Faktorer som bidrar till den inre motivationen är autonomi, vilket innebär att eleven har inflytande över när, var och hur arbetet ska göras. Torkel Klingberg skriver om begreppet grit, som kan beskrivas som kämpaanda eller driv. Intresse och känsla av meningsfullhet i viktigt, liksom att få rätt sorts träning och att denna sker fokuserat, koncentrerat och under tillräckligt lång tid . Tiden är väsentlig för lärandet. Istället för att se barn och elever som mer eller mindre duktiga, bör de ses som snabba eller långsamma på att lära.

Att välja material eller metod

Det finns många olika sorters läromedel och material samt ett antal olika arbetssätt och metoder. SBU-rapporten Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser samt vetenskapsrådets Rapport Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever ger förslag på evidensbaserad läs- och skrivinlärning. Vi bör välja metoder som haft en dokumenterad positiv effekt, och visat sig framgångsrika även för de elever som har mest besvärligt.

Här listas ett urval av läromedel och metoder. Observera att denna lista på intet sätt är fullständig, utan endast vill visa ett begränsat urval av böcker, material, arbetssätt eller metoder undervisningen fokuserar på.

De som har svårt för att läsa eller skriva finns det många olika IT-verktyg som kan underlätta:

• Dator, iPad och appar. Det finns många olika program, funktioner och appar som kan göra innehållet i talat och skrivet språk mer tillgängligt. Det kan röra sig om talsyntes, tal till text eller text till talappar, bokstavsljudning, uppläsning av text, ordprediktion, översättning, språkutvecklande appar, rättstavningsprogram m.fl. Lista över en del av dessa hittar du här Kontakta Skoldatateket för råd och stöd angående olika program, tillägg, appar m.m.
• Anpassningar av iPad IOS 10. Det finns möjlighet till individuella anpassningar av iPadens egna funktioner som kan underlätta. Bland annat finns en inbyggd talsyntes som kan användas till att få text i e-post, meddelanden, anteckningar, webbsidor och böcker upplästa. Det finns även en dikteringsfunktion som omvandlar tal till text. Tips och idéer iPad
• Kommunlicenser. Under fliken kommunlicenser kan du läsa mer om de licenser som Arvika kommun tecknat och som kan vara användbara för elever i behov av stöd inom läs- och skrivområdet.
• Legimus. Skoldatateket och biblioteket utfärdar talbokstillstånd för elever med läs- och skrivsvårigheter.